Skip to: site menu | section menu | main content

KÖPINGSBOKEN

Lokalhistorisk årsbok.
Currently viewing: »

Köpingsboken utkommer årligen sedan 2000. Preliminärt finns den att köpa från den första lördagen i december varje år

Årsböcker:

Övrigt:

"Jägmästare Josef Arpi..."


Kontakta oss

"Rivalitet när Luciafirandet infördes."

Bärgslagsbladet gjorde en massiv insats för att introducera Luciafirandet i Köping 1941. Tillsammans med SGU tog man på sig det första arrangemanget och publicerade kandidaternas bilder, röstsedlar och ägnade stora utrymmen till artiklar både före och efter. Samarbetet fortsatte 1942 och i tidningen kunde man läsa att ännu fler begivit sig ut på staden för att fira den nykrönta Lucian än året innan. Förutom den obligatoriska färden runt staden gjorde man helaftonsprogram med Luciatablå på Teaterbio.

Köpings-Posten tog över

Men sedan var det stopp. Under resten av 40-talet förbigick Bärgslagsbladet varje firande av Köpings Lucia utom 1945 då man kommenterade med en kort notis. Orsaken kunde man läsa i signaturen Jacks spalt i Bärgslagsbladet den 17 december 1943. Jack var identisk med chefsredaktören Carl Salomonsson. Efter en anmälan om en bok i trollerikonster övergår han till att skriva om lokala illusionstrick - om konsten att trolla bort en Lucia.

I hemlighet hade man "[fockat]…SGU:s förbundssekreterare hr Erik W Persson, som är Luciafirandets i Köping upphovsman och organisatör…"och att det nu var en schism inom SGU enligt texten. Den nya ledningen samarbetade i stället med konkurrenten, Köpings-Posten, kring Luciafirandet..

Jack menade att det fanns en indignation inom nykterhetsrörelsen över att man i sin iver att tjäna mera pengar på arrangemanget lät Lucia med tärnor köras runt i ölbilar, där bryggeriskylten dolts med SGU-märken, och att de skulle göra framträdanden på Stadshotellet, Folkets Park och biografen. Tyvärr saknas vissa årgångar av Köpings-Posten, men det verkar inte som om tidningen tagit kritiken särskilt allvarligt. Beträffande Stadshotellet hade arrangörerna i alla fall ryggen fri. Det förekom ingen spritservering i festvåningen under Luciafirandet.

Kolsvas Lucia större nyhet?

Känslan av att Bärgslagsbladet kände sig förbigånget beträffande Köpings Lucia ligger kvar när man bläddrar vidare i tidningsläggen. Luciafirande i kyrkorna, i föreningslivet och skolorna får både text- och bildutrymme, men om Köpings Lucia är det tyst. När Luciafirandet sedan spritt sig också till arbetsplatserna publicerar tidningen en ganska raljant artikel om firande i Rådhuset och inom industrin.

10 december 1948 återkommer Jack i sin spalt till Lucia när han återger en dikt av signaturen "Blyger" (vem som nu kan dölja sig bakom den?) som lyder så här:

I oskuldens skinande kläder

Ett barn i ditt fjortonde år

Ett barn i ditt fjortonde år

Med glitter och ljus i ditt hår


Vad skall utav flickorna bliva

Som koras till brudar som små

På scenernas tiljor framkliva

Strax efter de börjat att gå.

Lucia bjöd upp till dans

1943 väljs den första Lucian i Kolsva, Lena Pettersson, och ända fram till 1949 skrivs det om Luciafirandet i Kolsva. Att man inte skrev något det året är kanske inte så konstigt.

Luciafirande i Kolsva ägde rum i Folkets park, men just 1949 hade man valt en ny form för Luciakvällen. Den 10 december erbjöds enligt arrangörernas annons en kväll där publiken skulle välja Lucia, som sedan skulle få Luciasmycket av "kvällens gäst". Därefter skulle man ha Luciakör (med medverkan ur publiken) och Luciaoffer. Slutligen skull Lucia med tärnor bjuda upp till dans till Frank Linds 10-mannaorkester från Örebro. Detta lätt "vanvördiga" Luciafirande kan knappast ha fallit Bärgslagsbladet i smaken.

Lärde Norge fira Lucia

1950 for Lucian Nanna Eriksson tillsammans med sina tärnor och representanter för arrangerande Köpings SGU till Norge för att visa upp svenskt Luciafirande. Med sig hade de också sångerskan Kerstin Andersson från Hallstahammar. I Norge var seden i stort sett okänd och flickorna mottogs av en musikkår när de steg ner på perrongen vid Lilleströms station, några mil ifrån Oslo. Upplägget var detsamma som i Köping och värdar var Norges Godtemplares Ungdomsförbund. Efter fackeltåg genom staden, Luciafest, Luciabal och Luciauppvaktning på sjukhuset i Lilleström återvände gruppen till Köping

Oregelbundet på 1960-talet

1954 återkommer Köpings Lucia på Bärgslagsbladets förstasida och det året trycktes också röstsedlar i tidningen. Ordningen verkar vara återställd, men någon förklaring till förändringen ges inte. Ändå dröjer det till 1958 innan nästa officiella Köpingslucia presenteras och hon tycks vara den första som blir krönt på Rådhusets balkong. Även detta Luciafirande blev en enstaka företeelse. När arrangörerna kröner 1967 års Köpingslucia konstaterar man att det är den första officiella Lucian sedan 1958. Därigenom underkände man de Lucior som källarmästare Sven Erik Antonsson på City-restaurangen varit arrangör för under några år i början av 1960-talet och som också kördes i kortege runt staden. Britt Mari Juhlin kördes runt i en öppen sportbil medan tärnorna fick åka lastbilsflak 1963. 1964 utgick Luciatåget från ridskolan på Erikslund med Lucia till häst i en rundritt som också innefattade Byjorden.

Luciatraditionen sprider sig

Det officiella Luciafirandet må ha haft organisationsproblem under vissa perioder, men Luciafirandet blev snabbt populärt och firades på olika arbetsplatser som utsåg egna Lucior och Köpings Stadshotell lussade för sina gäster under en lång följd av år. De olika orterna runt Köping, som på den tiden var självständiga socknar, började snart utse egna Lucior. Kolsva var först ut efter Köping och valde sin första Lucia 1943. Margaretha Söderberg blev Västra Skedvis första officiella Lucia 1950. Två år senare valdes Ingrid Pettersson till Munktorps Lucia. Lucia hade firats i Munktorp tidigare av olika föreningar, men det förefaller som om 1952 var det första tillfället då allmänheten var inbjuden. Så småningom valde också skolorna sina egna lucior.

Under årens lopp har några systrar blivit valda till Köpings Lucia. Först var systrarna Birgit (1944) och Hanna (1950) Eriksson, Björskog. På senare tid har vi Åsa (1992) och Sofie (1996) Blixt.

I dag är Lucia ett självklart inslag i såväl familj som i skolan eller på arbetsplatsen och det är kanske överraskande att själva firandet introducerades för bara ett par generationer sedan.

Henry Segerström



Faktaruta

Den Svenska Luciatraditionen har ingenting gemensamt med det sicilianska helgonet S:ta Lucia som man skulle kunna tro. I stället är det en tysk protestantisk sed som uppstod på 1500- eller 1600-talet. Den vitklädda figuren föreställde Jesus, hade ljus i håret och kom med presenter till barnen vid juletid. I sitt sällskap hade hon (för det var en flicka) en djävulsfigur och de blev ett parallellt par till katolikernas S:t Niklaus och hans dräng Svarte Petter. Inflyttade tyskar tog med sig seden till Sverige på 1600-talet, men här försvann den som julsed på 1700-talet. I västsverige behöll man dock firandet, men flyttade det till Luciadagen. De äldsta svenska belägget för Luciafirande skrevs 1763.

Idén att kora en officiell Lucia kommer från Stockholms-Tidningen som 1927 lät läsarna välja en Lucia för Stockholm.



<< TILLBAKA

Till toppen